bars light
search light
user light
phone light
Det säger något om hur utbrett problemet är – och hur viktigt det är att förebygga i stället för att "jaga temperaturen" i efterhand.
Under anestesi påverkas kroppens temperaturreglering, och värmeförlust kan ske snabbt – särskilt hos små patienter och vid längre procedurer. Hypotermi är inte bara obehagligt, men påverkar fysiologin på ett sätt som märks genom hela förloppet: uppvaknande, cirkulation, läkemedelsomsättning och postoperativ återhämtning.
Vintern gör utmaningen tydligare. Många patienter anländer kalla efter transport i bil, väntetid och mottagning kan sänka temperaturen ytterligare, och rumstemperaturen i undersöknings- och operationsområden kan vara låg.
Samtidigt är små, tunna och äldre djur särskilt utsatta, eftersom de förlorar värme snabbare på grund av stor kroppsyta i förhållande till kroppsmassa. Det viktiga är att vissa patienter redan startar "på minus" – och att även måttliga temperaturfall kan få klinisk betydelse.
Därför är det logiskt att se temperaturstyrning som en del av hela patientförloppet – från premedicinering till uppvaknande.
Förebyggande åtgärder är betydligt mer effektiva än att försöka höja temperaturen när patienten redan har blivit nedkyld. Aktiv uppvärmning bör därför påbörjas redan vid premedicinering eller förberedelse – inte först när patienten ligger på operationsbordet.
Passiv isolering med filtar eller täckning är sällan tillräckligt vid längre procedurer. Den bästa kontrollen uppnås vanligtvis genom att kombinera passiv isolering med aktiv uppvärmning och kontinuerlig temperaturmonitorering. Utan planerad temperaturmätning blir det snabbt en "känsla" – och det är sällan där man vinner.
Temperaturstyrning upphör inte vid sista suturen. Uppvärmning och monitorering efter proceduren är avgörande för ett stabilt och säkert uppvaknande – och för att patienten ska komma vidare i förloppet på ett bra sätt.
Se vårt sortiment av värmesystem, värmemattor och anestesimonitorer.
Vad gör ni på er klinik för att förebygga hypotermi – och vad upplever ni fungerar bäst i en stressig vardag?